Vet ni vad jag saknar?
Jag har ridit sen jag var 7..
jag hade aldrig vart så glad som ja var på hästryggen.
kände som om ja hade hittat det jag älskade och det
jag alltid kommer att älska.
jag kan fortfarande minnas hur glad varje gång jag
var när ja skulle till stallet.
och jag minns för någon månad sen när vi
red med klassen. Ni ska veta vilket leende jag hade.
upp till öronen! jag slutade rida för 2 år sen för min mamma dog.
men ja vill börja igen. men det känns som om det aldrig blir av.
asså hur jävla grym är min känsla egentligen för hästar?
som en jävla himmel! tror nästan att jag föddes på en
hästrygg.
Kommentarer
josefines.se
Fin blogg!!
Var jättegärna med i min tävling om att vinna laptopskin här:
http://josefines.se/2012/february/tavling-laptopsskin.html#comment
Kram♥
YEEY SCORE!
hejhej va me i min tävling vinn att bli avritad! kyl va?:D!!!
Clara
Många som rider verkar så sjukt... uppslukade liksom! Tror det ligger mycket i det som du sa, att man blir lycklig på hästryggen... Jag beklagar min mammas bortgång, men jag kan tänka mig att det kommer kännas bättre om du börjar rida igen!
